Blogg

Vänta nu, var inte fotbollen död?

Igår släppte SEF (Svensk Elitfotboll) årets publikresultat i Allsvenskan.
Över 2 miljoner besökare har Allsvenskan haft totalt. Det näst bästa resultatet i modern tid. Det bästa resultatet i modern tid? Förra året.

De senaste åren har jag sett otaliga artiklar, debattinlägg och tyckare som beklagat sig över fotbollen tillstånd, framförallt ur supporterhänseende. Bengalerna som skrämmer iväg besökarna, familjerna som inte vågar gå på fotboll längre. Barnen, tänk på barnen! Språkbruket, ramsorna, hatet, pyrotekniken. Allt går åt helvete, fotbollen dör, ingen vågar beträda arenorna.

Tydligen var det inte sant. Och det visste jag väl.

Vi är inte rädda för att gå på fotboll. AIK vittnar om att deras familjesektion är mer välbesökt än någonsin, och ofta är den första att fyllas, sannolikt är det likadant på flera platser i landet.
Vi har en inramning idag som attraherar besökare, men som media, ordningsmakt och till och med en del klubbar inte för sitt liv vill acceptera utan istället, med olika medel, bekämpar.

Men kom in i matchen nu, vi gillar vår fotboll och dess inramning.
 
Bild: Joakim Hall 

Mest lästa inläggen

Elvira Eriksson

Försöket till matchfixning: Nu ska vi backa spelaren

Under morgonen meddelade SvFF, Polisen, AIK samt IFK Göteborg att kvällens ...

Elvira Eriksson

Polisen i Västra Götaland förnekar sig inte - övertrampen eskalerar i samband fotboll

Förra säsongen skrev jag om polisens insatser i Borås i samband med matchen...

Elvira Eriksson

Zlatanstatyn: Taktlöst agerande av pamparnas SvFF

AIK:aren och ASK-medlemmen Patrik Sundberg om Zlatanstatyn och SvFF:s taktl...

Elvira Eriksson

5 anledningar till varför polismannen som misshandlar en supporter kommer att frias

Igår misshandlades en supporter i Malmö med flera batongslag trots att han ...

Blogg

Föreningsliv, delaktighet och ”vad gör ni för hockeyn!?”

I idrottens värld så är föreningslivet, och föreningsdemokratin, något som vi håller oerhört högt. Det är på ett sätt själva essensen av svensk idrott, liksom själva essensen av svensk supporterkultur.

Samtidigt ser jag ett minskat intresse kring föreningsfrågor. Vilket oroar mig. Och stör mig. AIK har tiotusentals medlemmar. Det absolut starkaste sättet att utöva det medlemskapet på är att delta på årsmöten. Det är där ditt medlemskap i slutändan räknas, det är där du kan påverka i en såpass stor förening som AIK. Hur många medlemmar går på årsmötet? 1%? 2% ett bra år?

I Allmänna Supporterklubben, som jag själv representerar, ser det inte bättre ut. Faktiskt precis likadant. På de nästan 3000 medlemmar vi har idag så kom ca 3-5 personer på vårt senaste årsmöte. Utöver de som var del av avgående eller tillträdande styrelse.

Men i en supporterförening av den storleken så är inte heller årsmötet det allra viktigaste organet för påverkan. Istället är supporterföreningen som plattform öppen för, ja till och med just till för, ett utökat engagemang. Det åligger förstås supporterföreningens styrelse att skapa förutsättningar för engagemang, men tanken är inte att det är styrelsen, och endast styrelsen, som ska forma supporterföreningen. Utan medlemmarna.

Ett sådant engagemang är också helt avgörande för att föreningen ska fungera på ett sätt som alla medlemmar är nöjda med. Jag är oerhört stolt över det jag och mina styrelsekamrater åstadkommer tillsammans med ett relativt fåtal operativt engagerade medlemmar. Men den absolut vanligaste kritiken man får som förtroendevald i den här formen av förening är att man inte gör tillräckligt. ”Vad gör ni för hockeyn!?” ”Ni bryr er inte om damerna!?” ”Varför fixar ni inte bussar till den och den matchen!?” ”Varför fokuserar ni på X, när Y behöver er också!?”.

När jag stöter på den typen av kritik brukar jag ha för vana att svara något i stil med ”Vi vill verkligen göra det (för det vill vi ju verkligen!), men vi behöver fler som engagerar sig för att få ihop det. Vill du hjälpa till?”.

Nio gånger av tio resulterar det i total tystnad.

Det är lätt att kritisera, och desto svårare att agera. Det ligger i vår mänskliga natur antar jag. Eller möjligen i vår samtid. Och kanske ska vi inte fastna i det heller. Istället vill jag uppmana dig att fundera på hur du skulle vilja bidra i den supporterklubb som du är med i. Brinner du extra för en sektion och vill se att det händer mer kring den? Har du en specifik fråga du vill får mer uppmärksamhet? Vill du öka bortaresandet? Här finns alla möjligheter för dig att bidra till just det. Man står med öppna armar och möter dig.

Allmänna Supporterklubben kommer lägga mer energi framöver på att verka för att förstärka kunskapen och förståelsen för hur föreningsliv och föreningsdemokrati fungerar.

Och på att göra mer för AIKs supportergemenskap i fler sammanhang.

Men för det behöver vi våra medlemmars engagemang och delaktighet.

På bilden ser ni Nathalie, som är en av de medlemmar som valt att engagera sig mer, och som tillsammans med oss kommer fokusera på hockeyn under nuvarande säsong.

Mest omtyckta inläggen

Elvira Eriksson

Där morgondagens supporterledare blir till

Ett av de mest briljanta initiativen i AIK-kretsar är Supporterakademin. I ...

Elvira Eriksson

Bengaler, pepparspray och kemisk lunginflammation - kommentar till Jan Majlards artikel i Svenska Dagbladet

Idag publicerade Svenska Dagbladet en gripande intervju om polisen Edward D...

Elvira Eriksson

Vänta nu, var inte fotbollen död?

Igår släppte SEF (Svensk Elitfotboll) årets publikresultat i Allsvenskan. Ö...

Elvira Eriksson

Föreningsliv, delaktighet och ”vad gör ni för hockeyn!?”

I idrottens värld så är föreningslivet, och föreningsdemokratin, något som ...

Blogg

Klickskriverier på supportrarnas bekostnad

Fotboll och supporterfrågor genererar klick. Det vet inte minst jag i min roll som kommunikationsansvarig i Allmänna Supporterklubben. Det är också varför, gissar jag, som en sådan stor mängd kulturskribenter, ledarskribenter och avlönade tyckare, så ofta de kan, skriver om ”huliganproblemet” eller ”supportervåldet” eller ”stöket”. 

Idag tycker Karin Pihl att polisnotorna ska återinföras. Detta tycker Karin eftersom polisen är underbemannad och saknar resurser, och av den anledningen är det då rimligt att några fotbollsklubbar betalar för den polisnärvaro som behövs vid deras arrangemang.

Karin känner, förvånande nog, också till att polisnotor inte är något nytt hittepå, utan något som redan provats på för några år sedan. Och avskaffats, efter hård kritik. Det blir liksom så när en statlig myndighet bestämmer sig för att utöva den formen av beskyddarverksamhet som annars förknippas med ljusskygga MC-klubbar. Du måste betala för ditt beskydd, beskyddaren bestämmer helt utan din inblanding omfattningen av ditt beskydd och vad det är värt, ingen förhandling, och du har inte möjlighet att avstå från beskyddet.

Jag har funderat idag på hur Karin resonerat sig fram till det här. Eller om hon liksom många andra skribenter agerat utifrån sina irrationella känslor baserat på överdrivna svara rubriker i media. Nu lutar jag visserligen mot det senare - Karin, det är liksom inte en vanligt förekommande grej att fotbollspublik får bengaler i huvudet i parti och minut. Men jag vill ändå ge er mina fem cent i frågan.

Jag funderar på om Karin tänkt på det här med rättstaten, och allas vår rätt att åtnjuta polisens beskydd. Bör inte vi som fotbollssupportrar tillika skattebetalare, redan stå under polisens beskyddande vingar? Inte det? Då borde vi kanske börja kika på fler sammanhang för särbeskattning. Kanske kan hyresgästföreningarna i Vivalla, Ronna, Husby och Rosengård ta notan för de insatser som boende deras bostadsområden förorsakar? Nattklubbarna på Stureplan och Avenyn bör väl ändå bekosta konstaplarna i storstadsområdena på lördagkvällar?

Blir det inte också lite knepigt, Karin, att de personer, dvs ”alla de glada fans” som går på fotboll, blir de som får ta kostnaden? Indirekt så är det förstås vi, som är medlemmar i föreningarna, som går på matcherna, som skapar klubbens intäkter som får ta smällen. Både genom sämre fotbollskvalitet och ökade biljettkostnader. Det låter lite som kollektiv bestraffning, tycker du inte?

Om Karin Pihl verkligen var intresserad av huliganproblematiken, eller orolig över hur det är fatt med polisen, så skulle hon inte yra om polisnotor. Hon skulle verka för ökade resurser hos polisen, hon skulle sätta sig in i, och försöka förstå, och mer korrekt återge den problematik hon talar om och vilka insatser som ger effekt, hon skulle föreslå ökad dialog och samverkan mellan polis, klubbar och supportrar.

 
Men nu misstänker jag att Karin inte alls är intresserad av fotbollen, dess besökare eller ens polisens brist på resurser. Utan mer av klick.
 
 

Mest kommenterade inläggen

Elvira Eriksson

Klickskriverier på supportrarnas bekostnad

Fotboll och supporterfrågor genererar klick. Det vet inte minst jag i min r...

Elvira Eriksson

”För dom är rädda för AIK” - polisens resursslöseri i Borås

”De är fler poliser här än på ett derby”, en kommentar jag hörde flera gång...